Onsdag 25/4-2018

Maltwhisky-VM | KARLSTAD.

texten hämtad från http://whiskyspot.com/regerande-varldsmastare-laphroaig-vinner-sakert/

2014 års rökvärldsmästare försvarar sin titel så här långt. I Värmlands residensstad Karlstad tvekade inte juryn utan utsåg Laphroaig till segrare i VM:s tredje rökwhiskyheat. Triple Wood börjar sin bana i vanliga barrels för att flyttas över i mindre quarter casks á 100 liter innan man avslutar med två år på större oloroso sherry hogsheads, förklarar juryordförande Henrik Aflodal:

– Whiskyn packas in i mullig sherry vilket skapar en rik fyllig smakupplevelse med citruslikör och savaräng innan torvrök och jod hinner ifatt. I avslutet glimtar gummipackning och ammoniak till innan sötman återtar kommandot. Doften av mild torvrök snärjd i sherryfrukt är intressant pågrund av tvålflagorna på djupet. Laphroaig har ett fragrant parfymerat inslag i sin personlighet som frammanas då och då. Här ger det en edge jag gillar.

Det var annars en brokig skara ödestillerier och fastlandsfabriker som sammanstrålade några kvarter från kaffefabriken Löfbergs. Grannöarna Jura och Arran räckte inte till. Istället blev Speysides rökspecialist Benriach tvåa, även här var quarter casks inblandade. När Billy Walker 2004 köpte loss destilleriet från Chivas-gruppen upptäckte han en hel del rökmalt blending-huset lagt ner genom åren. Det har visat sig att destillatet funkar fint draperat i torvrök. Men det är först i årets turnering man får till det och faktiskt kan utmana en Islay-klassiker av Laphraoigs dignitet:

– Benriach har ofta ”tvingats” gå med 40%-iga Curiositas men nu fanns en starkare variant tillgänglig. Destilleriet har genom åren visat andra fastlandsrökare att det faktiskt finns fullgoda alternativ till Islay-whiskyn. Kvartsfatsutgåvan har en rik komplex smak av fruktsyrup med askkopp mot slutet och torvrök-refräng där tobak och fruktkaka rundar av. Lite vatten gör gommen savande samtidigt som frukten biter ifrån lite mer.

Benriachs Distillery Manager Stuart Buchanan. Maltugn och maltgolv togs i bruk igen för några år sedan.

Men åt Islay-smaken fanns inget att göra. Henrik Aflodal har såklart funderat på vad som gör Islay-whisky så oemotståndlig. Den första tanken är att vi är vana vid öns särskilda rökkaraktär eftersom dagens rökwhiskygeneration är uppvuxna och fostrade på ön, men det är naturligtvis ett förenklat svar:

– Islays speciella mix av oförblommerad torvrök och medicinal jod är alltid ’outgoing’, röken bolmar rikligt och gömmer sig inte bakom andra aromer som ofta är fallet med fastlandsrökare. Ändå måste jag erkänna att Islay-whiskies står ut i mängden, de hittar balanserna trots sin utsvävande rök. En bra illeach ”röker” väldigt mycket men är samtidigt varierad och komplex. Det har andra rökwhiskies svårt att uppnå.

Maltwhisky-VM har sett fyra segrare i rökkklassen sedan 2005 då Ardbeg vann, följt av Lagavulin, Bowmore och 2014 Laphroaig. Kanske är det dags för en utkomling?

– Det är osannolikt. För att vinna Peated Style behöver man röka på tydligt och samtidigt leverera komplexitet. Och det kan visserligen en handfull rökwhiskies i världen göra men frågan är om det räcker? Jag tror att juryn fortfarande kräver Islay-feeling hos en vinnare. Utmanarna har ett berg att bestiga som nog är övermäktigt.

Tredje whisky var Arrans Machrie Moor som infriade löftet om ”Skottlands calvados”. Så kallades nywhiskyn i unga år på grund av de rika äppeltonerna. Och den unga rökversionen av destillatet luktade mycket riktigt äppelsyrup och honungsmelon samtidigt som smaken var charmigt lättåtkomlig. Konstigast var Edradours Ballechin som stank och smakade gummi och lakritskola, ovanligt men bra. Kanske mest spännande var nybygget Ailsa Bay från William Grant, en låglandsrökare inrymt i grainkomplexet Girvan strax innanför Isle of Arran. En mer lågmäld rökwhisky med fruktkaka, tobak och servil torvrök, väldigt god och trevlig. Kanske mest sorgligt var avskedet till rökig Jura. Prophecy intog en mer modest rökposition a la tobaksrök med torrare aska mot slutet. I den nya linjen som strax börjar rullas ut saknas än så länge en profilerad rökwhisky. Måhända har man insett att bästa vägen framåt är att distansera sig från Islay-stilen och göra något eget. Klokt men aningen sorgligt eftersom Juras rökversioner var roliga inslag i rökdebatten.

PEATED style | Karlstad 25 april

1. Laphroaig Triple Wood 48% = 103+6 poäng

2. Benriach Peated Quarter Casks 46% = 72+2

——————————————

3. Arran Machrie Moor 8th ed 46% = 29

4. Ballechin (Edradour) 10 år 46% = 28

5. Ailsa Bay 48,9% = 22

6. Isle of Jura Prophecy peated 46% = 14

Röstförfarande: Varje provare röstar på de två malter man vill ska gå vidare till semifinal. Guldkandidaten får 3 poäng, silver ger 1 poäng. Juryns ordförande Henrik Aflodal har dubbel röststyrka (redovisas ovan som +6/+2).

Tävlingsklasser: VM har tre smakkategorier. Sherried (vinfatslagrad), Peated (rökig whisky) och Malty style (varken vinfatslagrad eller rökig whisky)